25/1-13
Första dagen på 2 veckor där temperaturen ligger över 4 grader minus. Eller hur säger man? Hur som helst har
vi haft 2 veckor där Isas polara egenskaper har satts på prov. Idel istappar under hakan när vi har kommit in =) .


Det har gått några dagar sedan “Pim Pims födelsedag”. Hon skulle blivit 9 år den 22/1. Fortfarande är det mycket
smärtsamt, både saknaden och minnena gör mig fortfarande mycket ledsen men också glad. Nästan dagligen så
blir jag påmind om någon händelse eller beteende som hon gjorde/hade. I fredags på kvällspromenaden så gjorde
Isa något som Pim Pim gjorde mycket när vi bodde i Gropbo. Hon var ju nästan alltid lös på promenaderna där,
det blev ju nästan alltid mer eller mindre skogspromenader. (Efter hon rymt de där gångerna som valp så kom hon
faktiskt att hålla sig vid min sida. Enda gången hon rymde så var det för att följa med Isa ) I alla fall så ville jag att hon
skulle hålla sig max ca 15 meter framför eller bakom. Vid hennes vanliga jag så höll hon sig så och vi traskade vi på.
Men när hon var på sitt busiga jag så sprang hon alltid lite längre före mig så jag fick ropa “vänta”. Det var aldrig några
problem, hon stannade alltid och väntade (hon visste ju att hon fick en godis om hon var duktig) När jag då närmade mig
henne började alltid hennes knutna svans börja vippa och man såg i ögonvrån att det var BUS. Direkt efter att hon fick
godisen gjorde hon en rivstart och sprang tills jag ropade “vänta”. Och det gjorde hon. Så där kunde hon hålla på,
och eftersom jag kunde se lyckan i hennes ögon lät jag mig bli lurad varje gång och gav henne en godis för att hon var
så duktig och väntade. Mot slutet av denna lek så sprang hon inga 15 meter och väntade, hon sprang 2 och där stod hon
och viftade på svansen. Eller som när hon alltid gick och lade sig på Jespers fäll för att det var mjukast där.
Denna typ av BUS saknar jag!



Isa däremot är så gott som aldrig lös sedan den där gången hon lurade med sig Pim Pim och rymde. Det är preskriberat
och nedlagt hos polisen nu, så nu törs jag prata om det men de (Isa) sprang ikapp ett rådjur, fällde det så illa att jag fick ringa
polisen och få kontakt med jaktlaget för nödavlivning. Hon var då 9 månader, så jag kan lova att det finns jakt i Samojeden!
Men nu under våra promenader så sitter hon i reflexsele och i Flexi som sedan sitter fast i mig via midjebälte. Då får hon
också springa lite, utan att det stör hennes förståelse för “koppelpromenad” då hon alltid har halsband på sig.
Nu inväntar vi årets stora samojed helg/vecka i Furudal. Det ska bli jättekul.

4/1-13
Så har det blivit nytt år igen. Herregud vad fort allt går. Redan 2013. Idag har hela familjen varit på skogstur i
underbart väder! Sedan blev korven mera rökt än gillad och blåbärssoppan var alldeles för varm, men vad gör
det när solen fullkomligt strålar och isen ligger “blank”. Vet inte om ni ser det men det blev en regnbåge på isen av
snön. Isa var faktiskt lite lös. Hon skötte sig galant. Vi hittade på en spark att låna som vi åkte runt lite på isen med,
men jag har stor respekt för isar så det blev bara en lite sväng.






Annars har hösten jäktat på i allt för högt tempo. Min kropp har sagt ifrån och jag har fått ändra/avsäga mig en del av
mina förtroende uppdrag. Isa har också blivit åsidosatt men det ska bli ändring på det nu. Här kommer en uppdatering av
hösten i bilder.





Sedan hade vi turen att Tomten kom till oss. Han hade så klart med sig ett paket till Isa också. Nyår löpte på riktigt fint i år
faktiskt. Hade hela huset upplyst och både tv och radion på. Hon var lugn under hela kvällen. Enda gången hon blev rädd
var när en smällare avlossades så nära eller var så stor att rutorna skallrade i vårt hus. Och det tyckte faktiskt jag också
var lite obehagligt.